Gatu- och torgnamn

10 september 1888 beslöt Ängelholms stadsfullmäktige att fastställa följande gatu- och torgnamn:

Storgatan, från Karl XV:s bro till Norra Värn

Laxgatan

Rönnegatan, i stället för Bondgränden

Waktgatan, norr om handlar Granstedts tomt

Bruksgatan, från Östergatan till ån, i stället för Fattighusgränden och Warfsgränden

Jernvägsgatan, i stället för Södra Kyrkogatan

Kyrkogatan, i stället för Norra Kyrkogatan

Man beslöt att bibehålla Vatten-, Smedje- och Östergatornas namn

Södra och Norra Parkgatan omgav Stadsparken

Stortorget

Tingstorget, i stället för Lilla torg

Stadsparken, i stället för Gröna eller Nya torg

Däremot avslogs förslaget "Oxtorget" som benämning på förutvarande exercisfältet,

det område där idag Parkskolan står.

Nya torg och Gröna torg

Innan Stadsparken las ut på 1880-talet hängde det blivande parkområdet samman med det som 1914 blev Läroverkets, nu Parkskolans, tomt. Området var exercisfält för Kronprinsens husarskvadron, som hade sitt högkvarter i Storgatan 51. Det användes också för kreatursmarknader vid stormarknaderna i staden (hästmarknaden hölls på Tingstorget, som därför ibland kallades Hästtorget). I samband med marknaderna ordnades också uppträdanden och dans. Området kallades då Gröna torg, men benämningen Nya torg förekom också.

Sedan Stadsparken skapats och Läroverket byggts, flyttade djurmarknaderna till det från 1902 planerade Nya torg, och åtminstone under hela 1920-talet såldes kreatur här. Torget var före stensättningen gräsbevuxet och kallades i folkmun Gröna torg. Däremot torde det officiella namnet hela tiden ha varit Nya torg. Nytorgsgatan fick t.ex. sitt namn före 1915.

Under Gröna torg-tiden ordnades cirkus här, och det var en spännande upplevelse för 1920-talets barn när elefanterna kom med tåg till Ängelholms station och sedan leddes genom staden upp till torget. Även resande tivolin ställdes upp här - så sent som 1945 finns en bild på ett tivoli på Nya torg.

Namnet Jerusalem förbryllar många. Läs vidare här!

Några gatu- och platsnamn med historisk anknytning:

Ahlefelds gata i Munka-Ljungby är uppkallad efter ägarna till Skillinge gods åren 1868-1914, lantrådet D. A. von Ahlefeld och hans son Detlew von Ahlefeld.

Arbingatan i Nybroskogen uppkallades efter hovrättsaktuarien G. von Arbin, genom vars uppmärksamhet staden kunde hävda sina anspråk på 32 tunnland av flygsandsplanteringarna. Genom skifte mellan staden och kronan år 1925 fördes ett markområde beläget norr om Nybrovägen, från Rönneå och västerut mot Havsbadsvägen, till stadens ägor.

Bagare Palms gång har fått namn efter Johannes Palm, som från 1885 drev bageri i ett hus som låg vid Storgatan på den plats där nu hans gång mynnar.

Elof Nils väg i sydöstra Ängelholm har namn efter hästhandlaren Elof Nilsson, som år 1913 lät bygga det ståtliga hus som kallades Villan. Det efterträdde en manbyggnad från 1822 med samma namn och låg där servicehuset med samma namn nu ligger.

Espehögsgatan i Epadalen-Södra Utmarken har säkert sitt namn av Espehögen, en liten höjd i skogsdungen söder om Kulltorpsområdet. En traderad men osannolik version är, att namnet består av den förskönande förkortningen "S-P-högen", uttytt "Stora Pudretthögen", vilket skulle ha sitt ursprung i att Ängelholms borgares latriner före sjukhusets tillkomst tömdes och deponerades i den nuvarande sjukhusparken. Pudrett är avföring blandad med kalk eller torv och pulveriserad. En mindre drastisk uttydning läser "S-P-högen" som "släng på högen"; högen skulle vara en mer ordinär avfallshög eller soptipp i ett nuvarande grönområde nära Sjöhusgatan och Espehögsgatan.

I Espehögsområdet finns bland annat en skålgropssten.

Fricksgatan på Villanområdet i Ängelholm är uppkallad efter handlaren m.m. Johan Wilhelm Frick. (Se Ängelholm, en hembygdsbok, 1998, sid. 53).

Kallenbergsgatan på Villanområdet hedrar flera medlemmar av släkten med detta namn. Den förste är plantagedirektören Johan Georg Kallenberg (1748-1811); hans son Christian Edvard var stadskassör 1802-1814, och därefter tullinspektör. Medlemmar av släkten ägde i slutet av 1800-talet Villans tegelbruk.

Krabbes gata i Munka-Ljungby har namn efter Skillinges ägare under stora delar av 15- och 1600-talen, vilka tillhörde släkten Krabbe.

Kristian II:s väg kallas en trafikled vars brutala framdragning väl passar den tyrann den har sitt namn efter. Tidigare gick Bryggargatan mellan Bruksgatan och Skolgatan. Namnet kom av Ängelholms bryggeri, som låg vid gatans norra ända. 1966 byggdes bron och vägen som fick namn efter stadens grundare. I samband härmed förlängdes vägen upp till Klippanvägen.

Lage Posses gata är uppkallad efter stadsfullmäktiges förste ordförande Lage Posse, som även var skvadronchef för Kronprinsens husarer i Ängelholm.

Landshövdingevägen var från början namnet på nuvarande Sibirienvägen. Sträckningen ner till stranden anlades 1879, då planteringsarbetena leddes av landshövding Axel Trolle-Wachtmeister (1812-1907). Anläggandet av vägen ska ha föranletts av att Vegeholms ägare inte ville låta transporterna i samband med planteringsarbetena ta vägen över godsets marker. Trolle-Wachtmeister var landshövding 1866-83.
På "Nya stadsplanen" i Enghoffs "Ängelholm 1516-1916" är Landshövdingevägens sträckning fortfarande den ursprungliga. Den går upp över järnvägen ungefär där fotgängarviadukten till södra sjukhusområdet är. På norra sidan om järnvägen fanns då Kyrkdammen mellan banvallen och Landshövdingevägen, som här gjorde en böj i 90° vinkel mot öster och var mer av en gata där den gick mellan lasarettet och Lindhaga, över Södra vägen mot Skörpinge. På denna sida om Södra vägen drogs vägen vidare på 30-talet.

Siversgatan i Ängelholm är uppkallad efter Lars Sivers, flygsandsplanteringarnas förste ledare.

Sjöcronavägen i Strövelstorp är uppkallad efter Johan Sjöcrona, som ägde Vegeholm till 1871.

Sjöhusgatan i Epadalen har fått sitt namn efter en by med detta namn som fanns ungefär mellan nuvarande P-platsen vid Sibirien och UFO-monumentet, på gränsen mellan Ängelholms och Strövelstorps församlingar. (Se Ängelholm, en hembygdsbok, 1998)

Sven Brocks gata är uppkallad efter ryttmästaren vid Georg Henrik Lybeckers regemente Sven Bråk, vilken ledde en svensk styrka som försvarade Ängelholm mot ett danskt angrepp i april 1678. Försvaret misslyckades, och staden brändes i grund. Bråk adlades 1679 "för den berömliga träffning han hade med de danske vid Ängelholm". Som adelsman fick han namnet Bråkensköld. Han avled 1689 i Bondstops socken, Jönköpings län. (Se Ängelholm, en hembygdsbok, 2002)

Sven Jons udde i Skälderviken är uppkallad efter Sven Jonsson (1829-1900), som var född i Traryd och kom som dräng till Valhall 1856 och i samband med sitt giftermål året därpå byggde sig ett stenhus på udden som nu bär hans namn. Sven var senare bryggeriarbetare i Ängelholm. Han hade flera barn, och familjen hade även inackorderingar. Efter den svåra stormen 1921 förbjöd länsstyrelsen bebyggelse på udden, och Svens änka, "Mor Sven Jons" och dottern Johanna, som var den enda som bodde kvar, flyttade upp i Skäldervikens samhälle. (Fakta efter Åke Håkansson)

Thulingatan är uppkallad efter doktor Paulus Thulin. (Se Ängelholm, en hembygdsbok, 1988)

Åter till Ängelholmiana!

Åter till Runsten!

Sidan ändrad av
johan.e.brinck@telia.com
27 juli 2009