Artikeln är även använd i svenska Wikipedia och därigenom licensierad enligt GFDL. Vad det innebär presenteras här.
Kommunens största sjöar Västersjön och Rössjön ligger som ett par ögon under Hallandsåsens barska ögonbryn. De har bildats ur så kallade dödisgropar - vid inlandsisens avsmältning låg här stora isblock, genom avsmältningen skilda från inlandsisen norr om åsen. Mot norr avgränsas sjöarna av åsens branta stigning, mot söder finns ett skogs- och jordbrukslandskap med stora inslag av mossar, exempelvis Ugglemossen.
Västersjön
Västersjön är 460 hektar stor. Ytan ligger 66,4 m över havet. Sjön är grund, största djupet 12,6 m finns i en bassäng nära norra stranden, ca 1 km från den östra stranden. Hela den östra delen har en slät botten utan variationer.
Västersjön får sitt vatten från bäckarna som avvattnar åsen och mossarna kring sjön, främst Århultsbäcken som kommer uppifrån Djurholmen. Sjön är näringsfattig, men genom det måttliga djupet finns en relativt utbredd undervattensvegetation. Dominerande, och lätta att hitta, är strandpryl, styvt braxengräs och det trevliga notblomstret, som på sensommaren sticker upp sin notskrift över vattenytan. Det finns inte så mycket vass runt sjön, men både vit och gul näckros trivs. Sjön är känslig för försurande ämnen, och kalkning sker i Århultsbäcken.
Floran runt sjön är tämligen trivial och artfattig, med undantag för näset mot Rössjön (se nedan). En raritet kan man dock leta upp, nämligen hedfryle, underarten congesta av ängsfryle, Luzula multiflora. Den har vid inventeringen för Skånes flora under 1990-talet återfunnits i skogen några hundra meter sydväst om vägskälet i Äspenäs.
Västersjön avvattnas till Rössjön via ett delvis grävt flöde genom Tollsjöområdet. Våtmarken som finns här har en rik flora med flera orkidéarter, såsom den sällsynta korallroten, och ovanliga starrarter som sumpstarr och strängstarr.
Runt Västersjön finns en hel del bebyggelse, framför allt fritidshus men även fastboende, vid Ljungabolet, Äspenäs och Nedre Århult. Ugglehults badplats i sjöns nordvästra hörn är väl värd ett besök. Hit flyttade Edvard Persson en stuga som använts vid inspelningen av filmen "Snapphanar".
Rössjön
Rössjön, "en vacker sjö, åtminstone för att vara i Skåne" för att citera Frans G. Bengtsson, är 380 hektar stor. Den har en mycket varierad botten och är betydligt djupare än Västersjön. Största djupet är 24 m (enligt Rosén; Georgson uppger efter fiskmästare Ekman på Rössjöholm 27 m), med sänkor under 20 m bland annat mitt i sjön utanför Trollebäckens utlopp och i västra delen utanför Brogård. Bottnen är mycket ojämn, särskilt i öster, där flera åsbildningar skapats genom allt det lösa material som isälven förde med sig genom ravinen vid Trollehallar och spred i sprickorna i dödisen.
Rössjön, vars yta ligger
65,9 m över havet, får sitt största tillflöde
från Västersjön, men bidrag lämnas också
genom bäckar som Lärkholmsån, Rinn och Trollebäcken.
Sjön avvattnas genom Rössjöholmsån, det reglerade
utflödet vid Rössjöholms kvarn, där ca 0,7
kubikmeter vatten per sekund i genomsnitt rinner ut. Ängelholms
vattenverk tar för närvarande ut ca 2000 kubikmeter
per dygn genom särskilda borror, bl.a. på udden öster
om vägen över näset mellan sjöarna. Vattnet
leds ner till Brandsvigsfältet och omvandlas småningom
till konsumtionsvatten. Något ytvatten tas inte alls ut
idag, och nuvarande måttliga uttag märks inte alls
i Rössjöholmsån.
Rössjöns vatten är ovanligt genom att pH-värdet
aldrig sjunkit under 6, trots att bergrunden är vanligt urberg
med inslag av amfibolit.
Längs de östra och norra stränderna finns mycket intressanta bildningar från istidens slut. Från Trollebäckens mynning sträcker sig flera rullstensåsar i en solfjäderform. Några är stora, upp till 20 meter höga, medan andra är betydligt lägre. Dessa åsar fortsätter sedan under sjöns yta, vilket konstaterats vid lodning av bottnen. Öster om sjön ligger den lilla Hanasjö, omgiven av kullar och torvfyllda dödisgropar.
Trollehallar
Trollehallar är en spännande isälvsravin med den enda större talusbildningen i kommunen (talusbildningar är rasbranter med nedrasade kantiga block i olika storlekar). Här finns också de s.k. "Snapphanestallarna", som man mycket väl kan tänka sig var tillhåll för snapphanar under krigen mellan Danmark och Sverige. Man kommer in i ravinen på en stig från bron över Trollebäcken. I bäcken kan man få se strömstare och forsärla. Lav- och mossfloran i ravinen är rik, med flera rödlistade mossarter. Bäcken har en rik bottenfauna.
Fågelskydd
Rössjön är sedan 1940-talet fågelskyddsområde. I sjöns närhet häckar bl.a. fiskgjuse, och storlommen finner sin föda här. Bebyggelsen vid sjön är mycket sparsam; här finns heller inga fritidshusområden som är fallet runt Västersjön.
I Rössjön ligger en holme, där Rössjöholms huvudbyggnad låg fram till skånska kriget 1676-79. Då intogs den av snapphanar, återerövrades av svenskarna och förstördes. Ruinen ligger kvar på sin holme och kan besökas på söndagar mellan 15 juni och 15 augusti.
------------------------------------------
Att läsa:
Allmänt:
Falck, Joachim: Naturområdesbeskrivningar (arbetsmaterial till Naturvårdsplan för Ängelholms kommun, 1991)
Georgson, Kjell: Floran i Tossjö socken (uppsats våren 1963)
Lindmark, Gunilla: Sjöar och vattendrag (Miljövårdsprogram, Kristianstad län, rapport nr 9, 1985)
Rosén, Leif: Västersjöns och Rössjöns bottentopografi (Svensk geografisk årsbok, 1970, s. 196-199)
Svensson, Harald: Dalgångar i Hallandsåsen och deras funktion i landskapsbildningen (Svensk geografisk årsbok, 1970, s. 186-196)
Runt Rössjön:
Bengtsson, Frans G.: Promenad till en mystack (Litteratörer och militärer, 1929)
Edenfur, Stig: Några drag ur Rössjöholms historia (Ängelholm, en hembygdsbok, 1998)
Edenfur, Stig: Såpa sjöd vid Rössjön (Ängelholm, en hembygdsbok, 1989)
Johansson, Ulla, och Nilsson, Stig: I Frans G:s fotspår runt Rössjön (Ängelholm, en hembygdsbok, 1994).
Åter till Ängelholmiana! |
Åter till Runsten! |
Sidan skapad av
30 nov. 2002