Stadsparken kallades från början Nya torg. Det var en del av husarernas gamla exercisplats, och användes vid de tre stora marknaderna (vårmarknaden i mars, sommarmarknaden i juni och höstmarknaden i september). Här såldes så småningom kreatur och tingeltangel, när Stortorget blivit för trångt och de sanitära kraven ökade.
Redan 1862 lades området ut som park, men först i slutet av 1870-talet kom de första planteringarna. 1882 tog det slut på marknaderna, då en "retad neger", som tidningen skrev, drog kniv och blev den sista spiken i marknadernas kista - allt bråk som följde dem åt hade länge gjort att anständigare medborgare ville förbjuda de stora marknaderna. Det räckte så bra med de lugnare månadsmarknaderna, den första tisdagen i varje månad. Även där retade man sig på "tattare" och "schackerjudar", som tidens oförblommerade tidningsprosa benämnde utsocknes näringsidkare, vilka kom och konkurrerade med ortens hantverkare. "Tattarna" anvisades plats i ett hörn av Tingstorget. Stadsparkens namn fastställdes officiellt av stadsfullmäktige 1888.
Vid sekelskiftet var parken lummig och inbjudande. Marknaderna hölls på "Gröna torg", där numera Parkskolan med parkering finns. 1919 avtäcktes "Druvan", Anders Olsons klassicerande vattenskulptur donerad av trädgårdsmästaren Carl Henryson på Karlshälla.
Parken har sedan 1914 skolbyggnader på två sidor: gossläroverket från 1872 på andra sidan Östergatan, och Parkskolan i söder sedan 1914. Gatan där hette länge Södra parkgatan, men är nu uppkallad efter vänorten Kamen. Gamla "Norra parkgatan", Skolgatan, har varit en värre prövosten för parken. På 1950-talet hade biltrafiken ökat så, att man såg sig tvungen att ta en rejäl bit av parkens norra kant: åtta vackra lindar fälldes och Skolgatan breddades till en tvåfilig bilväg för rask fart till Havsbaden och järnvägsstationen. I mitten på 60-talet var det till och med tal om att skapa en tredje bilfil i korsningen mot Östergatan. Parken lider ännu rätt svårt av trafiken. För att det ska bli lugnt måste dock Skolgatan stängas för bilar och trafiken mot Havsbaden och Sockerbruksområdet ledas en annan väg, exempelvis över Pyttebron. Och det är en, milt sagt, kontroversiell tanke...
Förutom skolbyggnaderna omges parken av det Gustafssonska huset Skolgatan 3, byggt 1869 i en nyklassicistisk stil, och nyrenässanshuset från 1897, Skolgatan 5. Därefter kommer gamla Månssonska fastigheten, uppförd i samma holländska nyrenässans som läroverket. I Storgatans korsning finns ett stort hyreshus, uppfört 1914 av Arvid Bengtsson, "Herr Hus", bror till "Herr Mus", musikdirektören Hjalmar, och "Herr Snus", specerihandlaren Helge.
Parken pryds förutom av "Druvan" även av en gammal hängalm och exotiska träd som en platan och tempelträdet, Gingko biloba.
Åter till Ängelholmiana! |
Åter till Runsten! |
Sidan ändrad av
johan.e.brinck@telia.com
9 dec. 2002