Saxon To Hell and Back Again Någon närmare presentation av bandet Saxon bör vi knappast ha eller? Nej jag misstänkte väl det. För er som nu råkar ha missat detta gyllene heavy metal-band så är det ett klassiskt gammalt band som en gång i tiden var med och startade den så kallade New Wave of British Heavy Metal-vågen som sen kom att domineras av en viss järnjungfru (nej det är inte Doro). Bandet har sedan 1979 kämpat på och var under 80-talet som störst för att under 90-talet försvinna från dom stora arenorna (som dom flesta stora gjorde på grund av den där elaka grungen som många påstår förstörde hårdrocken). Men -99 hände något, bandet släppte "Metalhead" och var återigen ett av dom ledande heavy metal-banden där ute på vägarna. Efter det har dom släppt ytterligare tre album av ädlaste metall och inte bara försäljningssiffrornas blir större utan även arenorna (även om ett och annat klubbgig förekommer naturligtvis). Det för oss till vad denna dubbel-DVD handlar om: Nämligen näst senaste skivan. Japp det må låta lite konstigt att släppa en DVD baserad på näst senaste skivan men så är fallet och jag gråter inte blod för det. Näst senaste alstret heter som dom flesta vet "Lionheart" och är en kanonplatta av oanade mått. På denna DVD, som fått titeln "To Hell and Back Again", får vi följa med på en lång dokumentär som tar oss från valet av studio, inspelningen, videoinspelningar, turnén, speciella gig och så vidare. Allt är uppbyggt på ett lättsamt sätt och blir aldrig för långtråkig eller ointressant. Den som söker en dokumentär om bandet lär dock bli besvikna för allt är verkligen koncentrerat runt skivan även om det förekommer en hel del klassiska Saxon hits på vägen. Det är förövrigt en sak jag tycker är konstigt. Om det nu handlar om skivan "Lionheart" varför spelas inte bara musik från just den skivan? Hitsen får vi ju på DVD-skiva nummer två. Nåväl, dokumentären är bra tycker jag kort och gott men varför dom inkluderat soundtracket till dokumentären på DVD'n vet jag inte riktigt. All musik som spelats under dokumentären får vi nu höra utan avbrott ackompanjerat av filmklipp från samma dokumentär om än på ett få undantag. Fullständigt meningslöst om du frågar mig. Skiva nummer två innehåller extragodiset och är helt okay det också. Först får vi fem videoklipp med låtar från "Lionheart" där kvalitén skiftar markant. "Beyond the Grave", "Witchfinder General" och "If I Was You" är välproducerade även om man märker att budgeten var skral. "Let me Feel Your Power" är en trist sak med massa klipp från scenbygget samt liveklipp. Lågbudget? Ja, tyvärr. Den sista, "I've Got to Rock (To Stay Alive)" är inget kul att titta på den heller men är ändå intressant för att både Lemmy och Angry Anderson som Andi Deris gästsjunger och vi får helt plötsligt en helt ny version av låten på det sättet. Bonusmaterialet är lite halvfattigt med en livevideo där Saxon uppträder med Doro och framför Judas Priests gamla örhänge "You've Got Another Thing Coming" på ett halvtaffligt sätt. Ljudet är inget bra och Doro och Biffs samspel är inget vidare. Men är ändå en kul grej för oss Saxon-idioter. Sen får vi två låtar från Rock for Asia men det är mest en parentes i sammanhanget för det som verkligen lockar är den längre konserten från Rocksound Festivalen. Det är alltid kul att se Saxon live och det är det även denna gången men produktionen (förmodligen en TV-inspelning) håller inte den knivskarpa kvalité som bandet skämt bort oss med både på skiva och den förra DVD-utgåvan "The Saxon Chronicles". Som helhet är detta en mer än väl godkänd produkt för oss som diggar Saxon och som redan har allt med bandet. För er som bara är ute efter enbart en konsert så är den just nämnda "The Saxon Chronicles" att föredra då den även innehåller en hel del godis men även en bländande konsert. Men har du den så är "To Hell and Back Again" ett strålande komplement i samlingen och som vanligt så är utgåvan snyggt paketerat, precis som Saxon skämt bort oss med den sista tiden. Då vi inte delar ut halva poäng så får det tyvärr bara bli en trea i betyg för den når inte riktigt ända fram till en fyra men den är på gränsen helt klart. Betyg: 
Ulf Classon
|
|