Mötley Crüe Carnival of sins - Live 80-talet regerar återigen! Ja, mycket annat kan man ju knappast säga efter att ha beskådat Sunset Strips kungar fullkomligen blåsa taket av arenan i Grand Rapids, Michigan. Det är otroligt snyggt filmat med hela 20 kameror och showen är gigantisk. Det smäller och sprutar eld till höger och vänster och bandet låter bättre än de någonsin gjort. Dock tror jag nog att ljudet är ganska putsat på sina ställen. Det finns körer på sina ställen som uppenbarligen är pålagda och ibland har jag mina tveksamheter angående Vince Neils röst. Den låter lite för bra i vissa segment och då självaste Athena Kottak, Tommy Lees syster, berättade för mig och min kollega Steve om hur Vince missat sin "cue" när de lirade i Italien 2006 och hur hans röst ändå ljöd ut över massorna, dras ju vissa paralleller till det spektakel som drabbade Journey och framförallt Steve Augeri. Men å andra sidan är det här en hitkavalkad som visar upp bandets allra bästa sida och det bjuds bl a på en hårresande bra version av "On with the show" och likaså är "Home sweet home" magnifikt maffig då hela arenan lyses upp av tändare och mobiltelefoner. "Carnival of sins" var Mötley Crües stora åaterföreningsturné och själv fick jag bevittna showen på Sweden Rock. En visserligen helt ok show, men givetvis inte riktigt lika storslagen som den som bjöds folket i USA. Kameran sveper ständigt över en totalt utflippad och urtypisk amerikansk publik där kvinnor och män omvartannat skriker sig tårögda och självfallet flashar kvinnorna brösten och det åmas som om det vore en gigantisk stripklubb. Inte vet jag, men det här med att flasha sina behag känns väldigt amerikanskt och Tommy Lees s "titty cam" föll ganska platt i Sölvesborg. Det gör ju inte ont att få se lite bröst, men samtidigt känns det ändå något unket och löjligt. Det enda egentliga minuset med själva konserten är Nikki Sixx horribla soloprestation som jag fortfarande inte riktigt förstår vitsen med. Disc två bjuder på en dokumentär om själva turnén och showen med intervjuer med bandmedlemmarna samt allehanda turnépersonal. Kul, men nog hade själva dokumentären om återföreningen varit roligare. Några nyare musikvideos slängs också med, samt lite annat mer eller mindre intressant material. "Carnival of sins - Live" är ett riktigt bra livedokument och visar att bandet absolut inte kan förpassas till föredettingarnas klubb. Betyg: 
Niclas Müller-Hansen
|
|