Aiden Conviction Jag hade planer på att se amerikanske Aiden i somras på Hultsfredsfestivalen då jag hört att dom skall låta en hel del som Misfits och AFI, en blandning som lät helt klart intressant i mina öron. Men det blev inte av att jag såg dom av någon anledning och när jag så fick chansen att recensera bandets senaste skiva "Conviction" så var det med stort intresse jag inväntade dom första tonerna ur högtalarna. Men det jag får höra har definitivt ingenting att göra med Misfits men det går i och för sig att skönja en del AFI. Troligen har dom ändrat inriktning från dom två förra skivorna till denna den tredje men det vet jag naturligtvis ingenting om då jag inte hört något tidigare material med denna Seattle-grupp. Det jag får istället är en oerhört platt och urvattnad historia i poprockens tecken men där dom nygotiska tonerna är överhängande. Jag skulle kort och gott vilja kalla det för emorock men det är inte fullt rättvist heller. Här finns nämligen en hel del The Cure-influenser men framförallt har dom sneglat en hel del på gothrockgiganterna HIM. Det är nämligen väldigt ångestladdat och deppigt, precis det som emo-kidsen vill ha. Jag kan dock se varför en del band som spelar just emo av något slag blir populära för dom lyckas alltid snickra ihop en eller två riktigt trallvänliga låtar med en allsångsvänlig refräng och texter om brusten kärlek. Lägg där till tonvis med kajal och sockersöta musiker så har dom alla smådeppiga tonårstjejer som i en liten ask. Men där ligger Aiden klart efter sina genrekamrater enligt mig för jag hittar varken en bra refräng, melodi eller textrad att klamra mig kvar vid när väl skivan snurrat färdigt. Jag får en känsla av mörka, men ändå rosa, moln som jag slussa in i och väl där inne så står tiden stilla, man känner ingenting och när man väl är ute så är finns det inget minne av att ha varit där. Vistelsen, som i detta fall är skivan, går obemärkt förbi. Det är lite som att vakna upp och undra vad jag gjorde den senaste timmen. Jag får i och för sig samma känsla inför dom flesta emobanden. "Conviction" med Aiden tilltalar mig inte alls då musiken berörde mig lika mycket som distriktmästerskapet i Varpa på Sibiriens skuggsida. Betyg: 
Ulf Classon
|
|