Flick of the switch Jag minns att jag inte förstod vad titeln betydde och kunde inte för min värld förstå vad omslaget föreställde. Satte Angus upp en vas på en hylla eller plockade han ner den. Jag var en blond yngling på tolv år och mina kunskaper i engelska var för tillfället ok, men innefattade inte något större djup i gloskunskap. Därför fick jag, som så många gånger tidigare, fråga min kära mamma som var Engelskalärare och först då trillade polletten ner. Jag minns också att jag tyckte att just den här plattan var det tyngsta jag någonsin hört. Senare har dock smaken ändrats och jag har kommit till insikten att det kanske inte är det bästa som bandet presterat. Men visst finns här riktigt härliga låtar. Främst singeln "Nervous shakedown" och "This house is on fire". Soundet är en återgång till det råare, som återfinns på "Back in black", men här finns inte samma attityd och energi. Det är lite avslaget. En stor nyhet på "Flick of the switch" var att Phil Rudd hoppat av och istället skötte en ung kille vid namn Simon Wright trumstockarna. Phil´s drogberoende hade tagit ut sin rätt och han valde därför att hoppa av rock and rollcirkusen. Han skulle däremot komma tillbaka några år senare och ställa allt till sin rätta igen. Men som sagt, här finns en hel del lågvattenmärken ur AC/DC- synpunkt. "Brain shake" och "Landslide" är väl inte det roligaste som bandet snickrat ihop, även om de ändå är bättre än vad många andra band fått fram. Men tar man sig en titt på bandets katalog, så förefaller den här skivan att vara den minst inspirerande. Betyg: 
Niclas Muller-Hansen
|
|