Status Quo

Tingbergsvallen, Kungsbacka - 10 juli 2005


Med Iron Maiden konserten i kroppen och en kväll i Götet blev jag och min kompis avsläppta i Kungsbacka vid 12.30-tiden på söndagen med en Bag in Box vittvin och en halva Whisky. Det var ju en enorm urladdning på Ullevi och 57000 personer så det kändes lite intressant hur vi skulle tackla dagen och konserten i Kungsbacka med betydligt mindre folk osv. Men dagen började kanon, vi satte oss i en skogsdunge utanför Tingbergsvallen som ligger ganska centralt i Kungsbacka och började dricka vin, prata med folk, lyssnade på lite soundcheck och mådde ganska bra faktiskt. Tiden den rann iväg all världens väg och plötsligt var kl 18.00 då insläppet började. Till denna konsert anlände också min fru o mina två barn, 6 resp 2.5 år gamla samt morsan och farsan för att bevittna Quo och Jill Johnsson. Det visade sig vara väldigt mycket folk, enligt arrangören så var det en bit över 8000 biljetter sålda så det kändes lika fullt inne på betydligt mindre Tingbergsvallen som på Ullevi.

Smokie började och jag kan väl inte säga så mycket om det mer än att man kände igen ett antal låtar och att man på håll från baren kunde slölyssna på det. Därefter var det dags för Jill Johnsson och då ville dottern längst fram. Jag fick då "förbarma" mig över henne och följa med. Hon gjorde en helt ok spelning och hon är ju också rätt trevlig att titta på så jag stod kvar med Ida tills det var färdigt.

Sedan började ett snabbt iordningställande inför Quo och strax efter kl 2200 hörde man det välkända introt, några toner från Pictures from Matchstick Men och grabbarna kommer upp på scen. Rick ställer sig som vanligt bredbent med gitarren hängande och drar sen ingång med givna första låten Caroline. Det är som vanligt ett vansinnigt tryck direkt och "gubbsen" verkar vara på ett strålande humör och Francis skämtar som aldrig förr. Setlisten är densamme som vid SRF med få undantag. Big Fat Mama har tyvärr fått kliva åt sidan medan Juniors Wailing är med igen. Men det är ett enormt ös hela tiden och publiken är med från första till sista ton. De kör som vanligt fyra låtar från Heavy Traffic och det enda fel jag egentligen ser är att de fyra kommer direkt efter varandra. Men en låt som Creeping Up On You växer för varje gång man hör den.
Quo levererar klassiker i ca 1 tim och 45 min innan de mycket glada lämnar scenen. Hemresa sedan 30 mil. Hemma ca 04.00, enormt trött men lycklig efter en kanonhelg med två kanonkonserter.

Nu är man mycket spänd på 40-års firandet och turnén som startar i september. Enligt rykten kommer det att bli stora förändringar i setlisten, vilket är på tiden, och en hel del andra saker också som jag kommer att återkomma med när jag bevittnat första giget på turnén, förmodligen i Hamburg eller i London.


Betyg:

Stefan Nilsson







Total speltid: 1 h 45 min


Setlist:

Caroline
Something about you baby I like
Break the Rules
4500times
Rain
Hold you back
All stand up
Solid gold
The orientel
Creepin up on you
Mystery medley
Gerdundula
Trumsolo
Roll over lay down
Down down
Whatever you want
Rockin all over the world

Extranummer:

Juniors Wailing
Rock´n roll music
Bye bye Johnny





< Tillbaka