Sweden Rock Festival, Sölvesborg - 10 jun 2004 Ett tusental norrmän hade i år löst biljett till Sweden Rock Festival. Mangrannt slöt landsmännen från broderlandet i väst upp framför Rock Stage. Klädda i djurhudar, iförda hornbeprydda hjälmar och viftandes med flaggor i allehanda storlekar. Norges stoltheter TNT stod på programmet. Med storhetsperioden nästan två decenier sedan och ett fult rykte om sig att vara simpla AC/DC imitatörer var det med stort intresse jag själv också tog plats framför scen. Och visst var det kul att återse bandet och få njuta av deras välfyllda skattkista med låtar. Kul, men bara lagom kul ändå. För tidens tand har delvis tagit bort eggen från bandets en gång så slipade kniv. Med blottad bringa briljerar Morten "Diesel" Dahl bakom trummorna. Begynnande flint och tilltagande ölmage är det enda som påvisar att 20 år har passerat sedan bandets glansdagar. Men trumspelet, ja det sitter där fortfarande. Dessutom konstaterar jag att Ronni Le Tekro är en habil gitarrist vars kompetenta spel väl uppfyller ändamålet. Men inte alls så briljant som ryktet gör gällande, mest uppmärksamhet torde hans fula pannband få i dessa dagar. Att Tony Harnell stolt proklamerar att han rankar Le Tekro som en bättre gitarrist än Yngwie Malmsteen betraktar jag endast som ytterligare ett bevis för att det beryktade lillebrors komplexet fortfande lever. Visst njöt vi av "10 000 lovers" och ett par andra minnesvärda gamla örhänge. Men var fanns "Tell no tales", bandets främsta låt? Skärpning! Inga fler sådana Norge-historier tack! Betyg: 
Steve Mårtensson Total speltid: 1 h Setlist: Invisible noise As far as the eye can see She needs me Downhill racer Seven seas Caught between the tigers Intuition Listen to your heart Shine on (?) My religion 10 000 religion Everyone´s a star
|
|