Sweden Rock Festival, Sölvesborg - 10 jun 2004 Äntligen skulle man få sig en rejäl dos "gay metal"! Jag hade sett fram emot den här spelningen sedan länge. Att Rob Halford skulle komma tillbaka till bandet var väl bara en tidsfråga och att se dem live likaså. Tyvärr fick jag aldrig uppleva dem live på den gamla goda tiden och därför var förväntningarna skyhöga. Setlisten från premiären i Hannover såg mycket trevlig ut och att bara få höra "Electric eye" skulle vara nog. Nu blev det ju inte riktigt så bra som jag hoppats. Visst var scenbygget relativt imponerande och klassikerna radades upp efter varandra, men samtidigt var det något som fattades. Det här var sjätte spelningen, så vitt jag vet, på den här återföreningsturnén men killarna verkade redan trötta. Där fanns ingen glöd och det kändes mest som en rutinspelning utan överraskningar. Att de sedan inte ändrat en enda låt sedan turnépremiären gjorde ju inte saken bättre. Dock fanns det några enstaka ljuspunkter. Öppningen med "Hellion" och "Electric eye" var bra, men "Metal gods" föll platt. Rob sjöng inte så bra som jag hoppats och dessutom skorrade det ganska rejält i mikrofonen vid ett flertal tillfällen. "The ripper" var kul, även om Rob´s klassiska primalskrik inte riktigt ville fungera. "Turbo lover" har ju fått en helt ny innebörd sedan "The metal God" kom ut ur garderoben, men live funkar den bra och publiken sjunger med för full hals. Det roliga i detta är ju hur en i vanliga fall konservativ hårdrockspublik inte har några som helst problem att sjunga med i texten. Jag menar, Rob Halford är ju den ultimata läderbögen! "Beyond the realms of death" är vacker och "Painkiller" riktigt tight. På slutet bjuds vi på motorcykel och även den, i mitt tycke, vedervärdiga "United". Så fruktansvärt tråkig, men den innehåller ju ett självskrivet allsångsparti. När sedan den tuffa "You´ve got another thing coming" ringer ut känns det lite tomt. Var det inte mer, frågar jag mig själv? Kanske låter det bättre när Prästen kommer tillbaka, vilket de sa att de skulle göra, men jag vågar inte riktigt hoppas. Jag tror helt enkelt att åldern börjat ta ut sin rätt! Betyg: 
Niclas Muller-Hansen Total speltid: 1 h 40 min Setlist: Hellion Electric eye Metal gods Heading out the highway The ripper Touch of evil The sentinel Turbo lover Victim of changes Diamonds and rust Breaking the law Beyond the realms of death The green manalishi (with the two pronged crown) Painkiller Hell bent for leather Living after midnight United You´ve got another thing coming
|
|