Intervju - Ace Frehley Ace Frehley, tidigare gitarrist i gruppen KISS är nu aktuell med ett nytt album, Anomaly. Det har tagit honom nästan 20 år att färdigställa det men den 15 september är det dags. Hans-Åke Lilja fick en pratstund med Ace och vi på Metalshrine kan här exklusivt publicera den. Efter några inledande artighetsfraser inleder jag med att fråga om han är nöjd med den nya plattan och det är han naturligtvis. Den är allt jag ville att den skulle bli - och mer. När jag frågar varför det tagit 20 år avfyrar han sitt karaktäristiska skratt och säger skämtsamt att han var tvungen att resa ut i rymden, till sin hemplanet och hälsa på familjen, för att sedan samla sig när han kommit hem innan han gjorde klart skivan. Sen blir han allvarlig igen och menar att det ibland måste ta lite tid för att göra en bra skiva. Tar det 20 år att färdigställa en skiva blir den speciell. Han berättar samtidigt att han har låtar kvar som inte fick plats på skivan. Dessa planerar han dock att ge ut på nästa skiva som han lovar att vi inte ska behöva vänta 20 år på. Går allt väl dyker den upp redan om ett och ett halvt år. Hur skulle du jämföra Anomaly mot dina tidigare skivor? Framförallt är det en fortsättning på min första soloskiva. Jag försökte komma i samma stämning som 1978 när jag gjorde den skivan, hämta inspiration och idéer, och även inspelningstekniker jag använde då för alla säger hela tiden att just den är deras favorit bland mina soloskivor. Jag försökte även få in lite nytt material med samma känsla. Jag gjorde bland annat mitt första jazzgitarrsolo på låten "It's a great life" och på "Outer space" använder jag Drop-D-stämning som jag aldrig gjort förut. Du har även släppt en låt (som bara finns för nerladdning på iTunes) med titeln "The return of the space bear" som är, en väldigt udda, instrumental låt. Berätta mer om den? Jag och Frank Munoz satte ihop den. Vi hade kul med den och blandade in citat från den klassiska intervjun Tom Snyder gjorde med KISS på 70-talet. Du har ju en del instrumentala låtar på skivan. Är det lättare att uttrycka sig med en gitarr än med sång? Jag gillar instrumentalt för då slipper jag fokusera på sången. Jag är trots allt i första hand en gitarrist och låtskrivare och jag har aldrig ansett mig själv vara en speciellt bra sångare så när jag kan strunta i sången och fokusera på musiken skriver jag på ett helt annat sätt. Jag är riktigt nöjd med "Fractured Quantum" och "Space Bear". Och "Genghis Khan" är jag väldigt stolt över. Den har över hundra spår och var överlägset den svåraste låten att mixa. Jag ser verkligen fram emot att få framför den live. Du har även gjort en cover på "Fox on the run" (The Sweet) på nya skivan. Ja, det var Pam, min sminkös, som kom på idén att göra en cover på den och alla tyckte det var en bra idé. Så, när jag mixade skivan i Los Angeles tog jag och Marti Frederiksen en dag ledigt och spelade in den i hans hemmastudio på fyra och en halv timme. Är det svårare att göra en cover än en egen låt? Nej, det är faktiskt lättare. Du har ju originalet att hämta inspiration från. Vi ändrade inte mycket på "Fox on the run". Jag gjorde bara om solot och lite på introt. Och jag sjöng den förstås på mitt sätt. Det var roligt och alla verkar gilla den. I oktober inleder Ace sin USA-turné och om allt går väl hoppas han även komma till Europa, kanske redan så tidigt som nästa år. Turnéer i Australien och Japan planeras redan så han kommer att ha fullt upp. Någon av spelningarna kommer dessutom att släppas på DVD. Alla verkar göra det nu. Jag var på Metallicas webbsida och där kunde man ladda ner låtarna direkt efter att man sett showen. Något i stil med det vore kul att göra i framtiden. Internet har ju gjort allt tillgängligt för fansen och jag har ofta sett klipp från en konsert jag gett på YouTube redan dagen efter. Är det en positiv utveckling? Ja, jag tycker det är fantastiskt. Det ger fansen en chans att se mer av deras favoritartister och även om inte upplösningen är lika bra som en DVD får de chansen att se en konsert de inte haft möjligheten att närvara vid. Under vårt samtal går det inte att undgå att höra hur mycket Ace vill göra, hur många idéer han har. Han vill naturligtvis skapa sin musik men han vill också fånga upp nya förmågor via det egna skivbolaget Bronx Born Records och föra vidare den kunskap han fått genom sitt arbeta med producenter som Eddie Kramer och Bob Ezrin. Han drömmer också om att få göra filmmusiken till en Sci-Fi film och som filmintresserad kan jag inte låta bli att fråga om det är hans val av filmtyp och återigen skämtar han: "Jag menar... Science Fiction är min passion eftersom jag är från rymden!" och så fyrar han återigen av sitt välbekanta skratt. Att Ace också är intresserad av design framgår tydligt under intervjun. Han berättar stolt att han i stort sett själv designat det nya skivomslaget. Att man skulle kunna fälla ut den så den bildar en pyramid var visserligen marknadsföringsbolagets idé men det mesta av grafiken på omslaget kommer direkt från Ace. Dessutom har han haft ett finger med i designen av hans nya hemsida när det gäller det grafiska. Det var med andra ord ingen slump att det var han som designade KISS-loggan för mer än 30 år sedan. Dessutom håller han på med en animerad film som han hoppas färdigställa inom de närmsta åren, en självbiografi som han hoppas ska ligga på bokhandelsdiskarna redan inom ett år och en "KISSology"-liknande DVD-box som ska innehålla gamla klipp med KISS, Frehley's Comet och Ace Frehley både bakom och på scenen. Med lite tur ser vi den redan under nästa år. Intervjun börjar lida mot sitt slut men man kan ju inte intervjua Ace Frehley utan att ställa frågor om KISS. Och han har heller inget emot att prata om KISS eller att folk associerar honom till KISS. Han är ju ändå en av originalmedlemmarna. Man kommer alltid att jämföra mitt spelande med KISS och mitt spelande som soloartist men jag har inget emot det. Jag välkomnar det. Det är enbart positivt. Vad tycker du om KISS idag? Är det fortfarande KISS eller är det ett coverband? Det får fansen avgöra, svarar han skrattande. I början gjorde det mig inget att Tommy använde mitt smink för jag ville bara bort från bandet, jag var klar med dem. Det som däremot stör mig är att jag läser på internet att fansen är inte gillar att någon annan står på scen med mitt smink. Dessutom gick de inte direkt ut med att det var Tommy bakom sminket i början. Jag fick hela tiden samtal från folk som trodde jag spelat både här och där. Jag tycker nog att de lurade fansen lite. Frågade de dig innan de lät Tommy uppträda i din sminkning eller fick du reda på det som alla vi andra? Jag fick ett samtal från Gene Simmons där han sa att vi ska göra ytterligare en turné och om du inte vill vara med låter vi någon annan använda din sminkning. Det var inget vänligt samtal. Det var "take it or leave it" alltså? Ja. Jag avslutar med att ta upp ett i mina ögon lite känsligt ämne nämligen hans osunda leverne. Ace pratar dock öppet om det och bekräftar att låten "A little below the angels" på nya skivan är självupplevd. Det är i stort sett en självbiografisk låt. Den är väldigt personlig och en vän sa efter att ha hört den att den var den ärligaste låten jag skrivit. Den kom från hjärtat och jag är glad att jag fick chansen att dela med mig av den till fansen. Jag är nykter och den 15 september, samma dag som skivan släpps, har jag varit det i tre år. Med det avslutar vi intervjun med en förhoppning om en turné i Sverige... kanske redan under nästa år. Hans-Åke Lilja

< Tillbaka